2010-10-20
Mitt hjärta går itu.
Jag är helt knäckt nu. Har grinat mig till stans huvudvärk.
Tittade just på SVT:s Uppdrag Granskning "Dom förlorade barnen" och det var det värsta jag sett. Det övergrepp som Marks kommun har begått mot dom små barnen och deras familjehem saknar motstycke.
Sitter och mailar diverse personer i Marks socialstyrelse för jag dör om jag inte kan göra något för att få dom att ta hem dom där ungarna asap.
Programmet ligger inte ute på Svt Play i just nu men snälla, kolla in det när det dyker upp och skicka ett mail du med. Det är det minsta (och det enda)vi kan göra.
Stackars stackars barn.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Om nån säger sig ha sett ufon, tror du då rakt av på det? ELLER, försöker du analysera kring om deras tro kan bygga på nåt annat..?
I tv syns EN verklighet, EN vinkling. Hur kan Du avgöra vad som är sant utav DET? Du agerar ju som om du vet 100% av alla sanningar.
Först och främst, om ALLA föräldrar skall förlora sin föräldrarätt för all framtid, till följd av att under en period ha haft ett kämpigt liv - så är det samma samhällsrisk som om man inför ett nytt brott, med livstidsstraff. Då skapas många fler människor som för resten av sina liv inte har NÅNTING att kämpa för. Vakna upp! Livet är inte perfekt för NÅN, JÄMT. Livet är ibland kämpigt. Det är viktigt med bra föräldrar. Men det är också viktigt med bra bilförare. Skulle det därför vara rimligt att alla som nån gång kör bil sömniga för all framtid förlorar rätten att få köra bil igen? De har ju riskerat andras LIV, så varför inte??
Barnen hade levt i flera år hos fosterföräldrarna, vilket i sig är på bristningsgränsen, eftersom det ju längre tid som går blir allt svårare att återförflytta barnen till bioföräldrar. Vad som INTE förtydligas i programmet är att socialnämnden VILLE sköta återförflyttningen till biomamman i sansad takt för att det skulle ske så harmoniskt som möjligt, och samtidigt stötta mamman till att kunna bli en så bra mamma som möjligt. Men det stora problemet var ju just att fostermamman SABOTERADE. Istället för att med kommunen respektfullt diskutera infon fostermamman hade, så tryckte hon bara upp det i käften på kommunpersonalen och skvallrade och hånade biomamman i offentliga sammanhang - vilket förde frågan till sin spets, vilket skyndade på processen, vilket tvingade personalen att skynda på överflyttningen eftersom fostermamman så tydligt visade sig omöjlig att på respektfull nivå samarbeta med. Sen när tv kommer så blir kommunpersonal så skraja att de glömmer de viktiga detaljerna.
Sammanfattningsvis så handlar det om att fostermamman VILLE sabotera för biomamman, så att kommunen skulle TVINGAS acceptera fostermamman som adoptivförälder, och att kommunen inte ville att barn skulle uppfostras till att också bli såna mobbare.
Tänk om Michael Jackson då han levde hade hävdat "barnperspektivet" i formen av att ha försökt stämma biologiska föräldrar till alla de barn som hellre ville bo hos honom på hans enorma "karnevalfastighet" än i nån trång "kackerlackslägenhet" där de biologiska föräldrarna bodde... Det är inte ALLS ett mysterium varför barnen gråter över att tvingas ifrån den gården, och det måste inte ens ha med just DE fosterföräldrarna att göra - utan "off-city-miljö" är PERFEKT för barn så länge de är barn, men URUSELT på att förbereda barn inför vuxenlivets "city-liv".
När jag var liten fick jag vissa somrar bos "sommarföräldrar" istället för hemma hos mamma. Och ibland var det ju så bra mycket roligare DÄR, att jag gärna egentligen hade velat stanna kvar. OM DET INTE HADE VARIT FÖR ATT DET I SLUTET AV VARJE SOMMARPERIOD VAR SOM SJÄLVKLARHET FÖR BÅDE SOMMARFÖRÄLDRARNA OCH MIN MAMMA ATT JAG SKULLE TILLBAKA TILL MIN BIOLOGISKA MAMMA. NU kan jag ju relatera till det helt annorlunda, NU kan jag ju känna att man framför allt fr o m högstadieåldern verkligen behövde en tydlig närhet och harmoni till sina BIOLOGISKA föräldrar, och det är ju något som också tar några år att nå fram till. På landet är tid nåt helt annat än i stan. Så enkelt är det. Och det ÄLSKAS ju självklart utav barn som älskar att få bestämma hur mycket tid de vill tillbringa med föräldrar/låtsasföräldrar. Och som barn älskar man lätt det som finns ute på landet, alla maskiner, alla djur, det stora utrymmet, naturen... Varför NÅNSIN ha något annat än Adoptivroll, om det ändå skulle handla om att den biologiska föräldern skulle förlora sin föräldraroll?
Alltså jag fattar verkligen inte era resonemag. Du som svamlar nått im MJ och "offcity miljö" verkar inte fatta nånting så dig orkar jag inte ens bemöta.
Till Anonym 2 :
Fakta: Barnen bor inte hos sin biologiska mamma idag för hon anses som olämplig.
Fakta: Barnen har flyttat runt x antal gånger till diverse familjer sedan dom blev hämntade från gården. Låter det stabilt och tryggt i dina öron? Låter det som ett lämpligt sätt att leva för så små barn??
Fakta 2: Barnen fick inte berättat för sig vad som skulle ske och fick inte säga hej då. Något som såklart måste varit oerhört traumatiskt eftersom den familjen efter fyra år såklart måste räknas som barnens riktiga familj.
Dom psykologiska ärr som det kommer sätta på dom här ungarna gör mig livrädd.
Fakta 3: Alla som blev intervjuade inom kommunen bekräftade ju allt som "styvmamman" Eva berättade.
Hur kan du då ifrågasätta det?
Sen fick dom ju lämna sina poster också men den delen missade du kanske?
Att deras biologiska mamma levde med en man som vart var milt sagt opassande sket du också i?
Jag har ingen aning om vad Ewa har för "sammarbetssvårigheter" men jag tvivlar på att det är hälften så grovt som du antyder eftersom kommunen aldrig ens gjort ett hembesök inför beslutet.
Du skriver: "Om nån säger sig ha sett ufon, tror du då rakt av på det? ELLER, försöker du analysera kring om deras tro kan bygga på nåt annat..? "
Ehh?? Jag tror inte på ufon däremot tror jag att du kan vara sveriges i särklass sämsta person på jämförelser.
Så som jag har förstått det hela så fungerar UG så att egenföretagarjournalister får pitcha uppslag, och den som kan skapa det mest gripande inslaget vinner uppdraget och får därmed massa pengar, och de andra egenföretagarjournalisterna tvingas be om ursäkt till sina familjer att de inte har råd med det, det, eller det de närmaste månaderna... Då tycker jag man starkt kan ifrågasätta opartiskheten i skapandeprocessen.
Hur personal beter sig framför en tv-kamera i Sveriges tyngsta mobbingprogram, vilka viktiga detaljer icke-medietränad personal då glömmer under sån tung stress - det vet inte jag. Vet Du?
Att tvingas lämna sin post behöver inte betyda att man agerat negativt för de man är satta att hjälpa, utan kan lika gärna handla om att man i sin önskan att nå bästa resultat för de svagaste valt otillåtna genvägar, och att nån som hatar att jagas av media valt att avskeda istället för att förlåta.
Känner du till självmordsstatistikskillnaden mellan adopterade och övriga? Att som ung vuxen inte ens känna sin egen förälder är ett mycket stort problem.
Kommunen som egentligen är skyldigt till problemen för barnen är ju den första kommunen, som lät barnen vara FÖR länge i samma familj. Oavsett hur bra det går, borde fosterhemsstatus inte vara mer än 1-2 år, eftersom man lätt efter det inte längre klarar av att uppfatta något som tillfälligt.
Fosterföräldrarna, hur mycket pengar fick de i LÖN av kommunen för att vara anställda just som fosterföräldrar? 10.000kr i månaden? Och fostermamman kan fortsätta gå omkring i otvättade kläder och otvättat hår, och fortsätta äta sig ohejdat överviktig, utan att det i relationen med mannen förtydligas som undermåligt för relationen. I en relation med en kärlekspartner behöver ju båda parter kämpa lite för att hålla intresset vid liv, men om båda har nåt sidointresse så slipper man ju det.
Om man leker en lek där man gärna vill bygga upp träklossar högre och högre, och det finns nån i närheten som hela tiden sparkar ner träklossarna - så vill man gärna få bort den som sparkar, så man iallafall har en CHANS att bygga upp något ganska högt. Att bygga upp nåns personliga stabilitet är en KÄNSLIG process, sabotage har förödande negativ påverkan. Och det var ju uppenbart att fostermamman förstod hur lätt det var för henne att skapa en mobbararmé som kunde sabotera varje gång mamman gjorde minsta lilla framsteg, så mamman till slut tränades till att ge upp alla försök till att förbättra sitt liv.
Experten har jag aldrig tidigare sett i tv, så han var kanske lättmanipulerbar av typ sveriges största tv-program?
Har du tänkt på att fostermamman genom att föra det till TV i specifika termer, gjort så att de barnen för alltid kommer bli utfrågade om hur hemska liv de levt eller hur fantastiska liv de nu lever..? Hur nyttigt är det att som barn ha så kända föräldrar i ett sånt fall? Speciellt dessutom eftersom fosterföräldrarna spelade in när barnen storgrät. Hur många mobbare ges nu "tack vare" fosterföräldrarna extra ammunition i form av "hehe, det var du som storböla i tv ju jävla mes!", OM OCH OM OCH OM IGEN få höra det av massa jämnåriga... Varje gång man lyckas vara duktig på nånting i skolan, nåt att vara stolt över, så kan nån alltid säga, "haha, men jag har iallafall inte bölat i tv som en jävla mes!". Det är ABSOLUT INTE "för BARNENS bästa" som man spelar in när barnen gråter hejdlöst, det är enbart för att man är kaxig över att nån kan sakna en så mycket att de storgråter av att inte träffa en, och hur mogen är man DÅ som vuxen..? Hade fostermamman VERKLIGEN velat det bästa för barnen, så hade hon krävt av tv-teamet att INTE visa upp sina egna ansikten och att absolut inte spela upp när barnen GRÅTER så hejdlöst - för det hejdar ju barnen att i framtiden hävda Stolthet över nåt de gör.
Alla gråter nån gång, liksom alla nån gång är nakna - men om sånt visas upp offentligt så är man för alltid vidöppen för hånfullt mobbande kritik. Speciellt i såna känsliga miljöer som skola och jobb, men även vid nya relationer.
Att t ex få höra "Ska du LIPA nu igen, har du inte gjort det TILLRÄCKLIGT när du var i tv..?!?" varje gång man är på väg att bli liiiite ledsen... Är det verkligen BRA?
Vad som verkligen är olämpligt är att första kommunen var för lata för att söka upp nya fosterföräldrar redan efter 1-2 år, OCH att alldeles för få NORMALA vuxna bryr sig tillräckligt för att söka sig till fosterhemsstatus. De flesta normala vuxna väljer bara att kritisera att de som finns inte är bra nog, men de vägrar förbättra nån statistik (över bra jour-/fosterföräldrar) genom att SJÄLVA ENGAGERA SIG och BLI JOUR-/FOSTERFÖRÄLDRAR. Ungefär som rika som tycker fattiga bara är gnälliga när det kritiseras att mat och el kostar för mycket, eftersom det för de rika var så enkelt att bli rika genom att bara ha rätt vänner och plugga rätt utbildningar och sen skaffa sig ett välbetalt jobb.
Om kommunen hade haft en välgrundad strategi då det gäller t ex terapi för mamman och barnen - tror du då att det hade fått utrymme i det "hata-mamman"-programmet?
Det KORREKTA sättet att agera hade ju givetvis varit att kommunrepresentanter och mamman inbjudits till fosterföräldrarna ungefär som vanliga vänner i 6-12 månader (även om "skådespelat" det inför barnen) - och att barnen sen börjat umgås med mamman så som en barnvakt ute på stan, sen hem till mamman korta perioder, sen hem till mamman längre perioder, och sen hem till mamman permanent. Och ständigt överinseende av kommunen, långsiktig kontakt med terapeuter. Den som saboterade DEN typen av harmoni var ju just den fördomsfulla fostermamman som främst hade agenda i att sprida hat. Fosterföräldrarna verkar ABSOLUT INTE vara några änglar...
Du gillar inte föräldrarna i familjehemmet-got it. Har förstått det HÖGT OCH TYDLIGT.
Vad i helvete du har att göra med deras kärleksrelation och hennes övervikt är beyond mig.
Det finns säker massa fel i den familjen också, precis som i ALLA andra familjer men barnen verkade trygga och glada och DET är det enda viktiga här.
Då var dom trygga, nu är dom det inte.
Vem ska mobba barnen? Du tycker inte att du överdriver lite? Deras namn var ändrade och deras ansikten pixlade. Risken för att dom blir mobbade är nog lika liten som risken att du fattar vad jag menar.
Ett tv-program är inte att HJÄLPA människor, det är att skapa TITTARSIFFROR, validera sin existens på tv-tablån. Har du sett foto av en Volvo, som varit delvis pixlat, men att du ändå ser grillen helt opixlat? Går det då att gissa bilmärket, eller behöver man verkligen se uttryckligen att det står VOLVO på den?
"Då var dom trygga, nu är dom det inte." - För mig känns det för simplifierat att förkorta det på det viset. Av 2 anledningar; I regioner i världen där "beskyddarverksamhet" är standard så är alla trygga så länge de accepterar att betala, under nazitiden var det nog tryggt för alla som accepterade läget... och en kvinna som spelar in gråtande fosterbarn för att vinna sympati i tv verkar snarare ha en farlig psykisk oförmåga i att inse att barnen INTE är hennes på riktigt, att hon faktiskt inte KAN skaffa egna barn längre.
Det jag kommer ihåg från att bo ute på landet var att man i stressituationer kunde få STRYK, och att man i stan riskerade bli utskälld, så därför kanske jag är lite överkänslig, men jag tror ändå inte att just De fosterföräldrarna är BRA - och att Marks kommun istället bör ta det tv-programmet som språngbräda i att engagera NORMALA MÄNNISKOR att våga bli foster- och jourföräldrar. Socialsekreterarna i Marks kommun skulle behöva ge sig ut på stan med megafoner och skrika ut hur situationen ser ut för många kommuner i landet; att nästan INGEN normal människa vill GÖRA nåt för nån annan. Kommunföreträdarna borde gå ut på torgen och förtydliga att många av de som söker sig till fosterhemsstatus egentligen är för gamla eller gör det för pengarna, och enda sättet att motverka det är att SJÄLV engagera sig med sin partner. Vissa kommuner har t o m tvingats annonsera efter foster-/jourfamiljer som består av EN enda person(!), alltså EN man ELLER kvinna som bor SJÄLV, förstår du då hur illa det har blivit när t o m enpersonshushåll kan söka sig till rollen att bli foster-/jourhemsförälder..??
Många tv-tittare älskar den sköna "trippen" av att uppleva "hollywoodslutet" i sorgliga berättelser, speciellt om tv-tittare känner som om de bidragit till det fantastiska slutet. Men livet är LÅNGT och som tv-tittare bryr man sig inte längre än nån månad hit eller dit.
Om kommunen skulle acceptera fosterföräldrarnas krav på adoption just för att fosterföräldrarna iallafall DÅ skulle sluta skapa otrygghet för barnen, så kan vi ju i framtiden se det som "naturligt" att folk förföljer gamla med hög stressande musik och hota med att sluta vara så stressande enbart om de får sin vilja igenom...
Men jag håller med dig, egentligen, vad i helvete har du eller jag med Marks kommuns stödverksamhet att göra..
Skicka en kommentar