Trots

Grejen med trots är att man precis glömt bort hur jobbigt det är och just börjat reflektera över hur "lugnt och skönt det är hemma nuförtiden" när det börjar igen. Med besked.
Vaknade halv nio av att Noer kom in i vårt rum mitt i ett tantrum.
Opepp på den som dom brukar säga.
Score att han vaknade halv nio men att bli väckt med bråk va inte den bästa början på dagen.
Jag förstår att det är mycket i hans huvud nu. Han är så ivrig att lära sig allt på en gång.
Räkna långt både på svenska och engelska, höger och vänster, intresset för att börja skriva och lära sig alla bokstäver, lära sig klockan, ska börja på nytt dagis osv osv.
Allt på en gång verkligen.
Men det är svårt att inte bli arg när allt ska ifrågasättas och det börjar slängas i dörrar som om man hade en tonåring hemma.
Huvudvärk. Ska iof inte skylla allt på ongen. Lågtrycket messar med min skalle med.
Sommar much?
Skriver av mig, tar en kopp te och hoppas att John vaknar snart på världens bästa humör med tusen ideér om roliga saker vi ska göra idag.