Jag följer rättegången varje dag. Har inte skrivit ngt om det för att det vart för hemskt.
Men senaste dagarna har jag vart så imponerad av modet och styrkan hos dom överlevande och deras vittnesmål. Alla osjälviska gärningar mitt i den krigszon som va Utöya.
Det finns hopp för mänskligheten. Trots allt.
Syttende maj idag. Hoppas det firas mer än någonsin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar