De tre veckors ledighet vi hade i USA i Februari känns som år sen. Jag är helt färdig. Har haft så himla mycket att göra senaste veckorna att jag börjat få sömnproblem.
Tillfällig svacka som lite ledighet kommer fixa men att det alltid ska komma med priset att man är superstressad veckan innan semester är trist asså.
Idag hade Noer fyra grannungar hemma och lekte och en av killarna va lite .... överallt.
Så ovan med ungar som inte lyssnar när man som vuxen säger till och till slut blev jag helt matt.
Fick skicka hem alla sen för jag pallade inte mer och det började bli dags för Noer att sova (som tur va)
Jag frågade lite om den killen varav Noer berättade att "han har koncentrationssvårigheter".
Pojken själv hade tydligen berättat för Noer att han hade ADHD.
Gud vilken pärs det måste vara både för den lilla killen och för hans familj.
Frågan är om det inte vore bättre att hans föräldrar berättade om det först själva så man inte behövt gå omkring och tyckt att han verkar ouppfostrad och lite av ett pain in the ass?
Tror det hade vart bättre för honom iaf.
Eller är det fel tänkt? Komplicerat skit.
Får värsta ångesten att jag knappt orkade med tre timmar med honom. Undra hur det är att ha ett sånt hyperaktivt barn på heltid?
Ens eget barns lite mer utmanande perioder när man håller på att bli tokig är ju ren vardag för vissa föräldrar. Vilken tur man har.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar